Att kämpa i motvind

Jag har många gånger viljat ge upp. Inte för att jag tycker det är tråkigt eller för jobbigt, utan mer för att jag är trött på att kämpa mot all smärta. Jag försöker va positiv och vända på sånt som är jobbigt men vissa dagar är jobbigare än andra. I fredags under en lektion skulle jag hjälpa en elev och den super lilla rörelsen jag gjorde resulterade till en knakning i knät. Jag kände av lite och tänkte att smärtan är som vanligt, varken mer eller mindre. I slutet av lektionen som var efter försökte jag bara försöka stå på mina fötter. Jag har nog aldrig svettats så mycket som jag gjorde då av att enbart stå still och prata med elever. Hela resan hem försökte jag bara ta mig igenom smärtan, allt för att komma hem och lägga mig och vila. Den smärtan som kom i fredags var den värsta jag känt på tre månader. Hela helgen har jag tänkt på knät, tränat anpassat efter knät och försökt vila knät. Varje dag jag går igenom med smärta känns som ett bakslag. Jag vill framåt. Jag vill så mycket mer, men ibland känns det som att jag står och stampar på samma plats i månader. All smärta får mig att vilja ge upp gång på gång... Jag håller i jag kämpar. Trots stöd och hjälp fårn både sjukgymnast och kiropraktor så känns det tufft. Jag har träffat kiropraktor 2 gånger i veckan, men är nu utan kiropraktor i 3 veckor, och det märks. Jag vill kämpa, jag vill nå mina mål 2017, men den här helgen har varit den värsta motvinden på länge! Jag försöker ta en dag i taget...
Crossfit | 2017, crossfit | | Kommentera |
Upp